Keynote speaker about “Trends you Can’t Ignore” at the Swedish-American Chamber of Commerce Executive Women Conference 2012, “Women Leaders in the 21’st Century- New Trends New Business”, New York, 3’d of May 2012.
Will argue that the future postindustrial economy is more congenial to women, and that structural and cultural trends speak for a redistribution of power in favour for women.
Award-winner Emerald Literati Network 2012 Awards for Excellence “Outstanding Author Contribution Award” Winner at the Literati Network Awards for Excellence 2012. For academic article and book chapter:
Ulver-Sneistrup, S och Ostberg, J (2011), “The Nouveaux Pauvres of Liquid Modernity”, Research in Consumer Behavior, vol 13, eds. Belk, R., Muniz, A., Jensen Schau och Grayson K. p. 217–232
The Editor’s comment: “It is a rare combination of a paper that is both theoretically important and addresses a highly important social problem in contemporary global culture”.
Award to be presented at Oxford University, CCT conference 13-14 August 2012
Book in Swedish on the concept of ‘Status’ from an academic interdisciplinary perspective.
Book Cover text in Swedish:”Status hänger ihop med privilegier och därför suktar vi alla efter högre status i olika sammanhang. Men det vill vi inte erkänna. Varför är status så känsligt? Och varför är begäret efter status ibland så smärtsamt? Vem har och vem har inte status – och går det ens att ändra på? Den här boken handlar om det laddade och ofta missförstådda begreppet status, och hur det har förändrats i betydelse genom tiderna, från då till i morgon.”
Endorsement: “Statusuppdateringar i sociala media, bilar med hög status och lågstatus-IKEA i all ära. Men denna lilla pärla till bok går längre än så med sin klara bild av vad status egentligen är och hur status fungerar i samtiden. Boken är en djupdykning in i en av de centrala aspekterna av hur social ordning fungerar, och en njutning att läsa.”
Saara Taalas, professor vid Linnéuniversitetet
Imagepartners Advertisers Network/ Pyramid, “Social Trends you can’t ignore”, Helsingborg, Sweden 20 April 2012
Kalmar Region Inspiration Day for the Destination Industry. Spoke about “ Foodies, Robinsons, Cosmopolitans and other Mega Trends in the Experience Society”, 17’th of April 2012.
Talking on popular radio show in Sweden to Martina, Hanna and Kojo about status consumption.
I read on Twitter that a French bank director said that “at the office here in
Paris we have to ‘force’ people to go for business meetings with Swedes” to
his Swedish lunch date. The reason, according to the bank director, is that
‘Swedish business people don’t have anything to talk about except money,
profi t and golf. They don’t know anything about history, culture, politics or
philosophy. They don’t even have a religion.”
This hugely unflattering quote is taken from a recent article in Dagens
Industri (Sweden’s biggest daily business newspaper), published under the heading, “Philosophy can be good
for business.” The point that journalist Jan Gradvall wants to make is that business people—and Swedish business
people in particular (God bless us … oh, that’s right we don’t believe in God)—are lacking what we in Sweden call bildning…
Read the full article here : In New York
Har du firat påsk med mat och dryck i släkt och goda vänners lag för att det är trevligt och gott? I så fall har du också fått ett ypperligt tillfälle att visa att du har lyckats med den där klassresan du företog dig för flera år sedan.
Nästan ingenting säger så mycket om din sociala status som just vilken mat du äter, hur du äter och lagar den – och inte minst hur du pratar om den.
Med sina oändliga kombinationsmöjligheter har maten blivit det som slutgiltigt skiljer agnarna från bovetet i det sociala statusspelet. Tiotalets mattrender är en spegling av ökade samhällsklyftor – men också hur kvinnor i kunskapssamhället flyttar fram sina positioner på männens bekostnad.
Mat har blivit en så stark statusmarkör att vi till och med använder den för att bruka “symboliskt våld”, som kultursociologen Pierre Bourdieu skulle ha sagt. Och då menade han inte pajkastning.
Hög status i ätandets konst har sedan den moderna civilisationens början förflyttats från svulstiga jätterätter till små portioner. Från kvantitet till kvalitet – och från att djuret på tallriken såg ut som just ett djur, till att sakna alla synliga kopplingar till djurriket. Men de senaste femton åren har allt mer av konsumtionssamhällets fokus hamnat på avancerade mattrender, något som ofta kallas foodiekulturen.
Därmed har vi också tagit till nygamla knep för att markera vår status.
Djuret, äkta och liksom oförstört, har fått sin revansch i köket. Sedan förra påsken har jag själv tuggat i mig allt från fullt levande och sprattlande räkor på stjärnkrogen Noma i Köpenhamn, till “gammal torkad sugga” samt “mjölkko hängd i fem månader” på restaurang Fäviken Magasin utanför Åre. På samma sätt har den autentiska naturen gjort comeback på finsmakarmenyer i form av “frasiga lavar”, tallbarkskaka samt, så klart, det ständigt förlöjligade surdegsbrödet.
Nutidens lyx är som en älskog med det förgångna – och dagens mattrender är kamouflerade statusstrider som utkämpas mitt ibland oss.
I min pågående forskning om statuskonsumtion och foodiekulturen har jag hittat många exempel på hur mat används för att försvara sociala positioner, både i klass- och genussyfte.
Enligt OECD kommer västvärldens förr så svällande medelklass under de närmaste trettio åren att sjunka, mätt i andel av befolkningen. Risken för att göra en klassresa nedåt ökar, och de som tillhör den nuvarande privilegierade medelklassen kämpar för att behålla sin status. Detta görs bland annat genom att ängsligt imitera konsumtionsmönster som premieras i de kretsar man vill fortsätta tillhöra. Samtidigt tar man avstånd från den livsstil som återfinns i lägre statusgrupper.
Det är därför den svenska medelklassen sätter surdeg och tuggar tallbark. Vi kämpar för vår kulturella legitimitet och sociala överlevnad i en medelklasskultur vi blivit så bortskämda med.
Även i den maktförskjutning som följer av kvinnors globala övertagande i kunskapssamhället utkämpas strider med hjälp av maten. Det talas allt mer om “gastrosexuella” män, kort och gott manliga foodies. Att karlakarlar som Per Morberg och Plura Jonsson ställer sig vid spisen och stoppar korv tolkas ofta som en succé för könsjämlikheten – nu är det ju mannen som tar över matlagningen, inte bara till fest som förr, utan till och med till vardags!
Men forskning visar att den gastrosexuelle mannen ständigt tar avstånd från den “experimentskygga” kvinnans “innovationslösa” matlagning. I stället byggs en klassisk maskulin identitet genom kombinationer av Morbergska machosvettningar i såsen och veckolånga, anala förberedelser à la brittiske stjärnkocken Heston Blumenthal. Det har väldigt lite med något jämlikhetsprojekt att göra, snarare tvärtom.
Det är mannen som kämpar för sin status – både som medlem av den övre halvan av medelklassen och som överordnad kvinnan. Bara att det nu sker i hennes gamla domäner.
Vad du trodde var en oskyldig påskmiddag kan alltså mycket väl ha varit ett förklätt fältslag om statusöverlevnad. Så spänn blicken och spetsa öronen. Har de närkläckta lantäggen kokats i 63 grader? Är sillen hemfermenterad? Inte?
Då kanske du borde fundera på att hitta någon annan att fira påsk med nästa år.
http://www.expressen.se/debatt/machokorv-ett-vapen-i-tiotalets-statuskrig/